I går när Simon vaknade hade han lite feber, så han va självklart hemma från förskolan. Vi lekte inne hela dagen, pappa jobbade kväll. Senare på kvällen när barnen hade sovit några timmar vaknade Simon och kom in till mig, han va skållhet och pratade konstigt. Tog febern och då hade han 39,5 i feber. Han ville ligga bredvid mig. Han fick febernedsättande och jag låg och tänkte att jag hoppades att inte Emil vaknade samtidigt nu. Simon va så slemmig och hostade mycket, de slutade med att han kräktes. Upp i allt detta messar K mig 10 min innan han ska sluta 23 och säger att han blir sen. Jag hade längtat sååå mkt efter att han skulle komma hem och hjälpa mig men tydligen va det någon annan som behövde hans hjälp. Han kom hem 01.30 :(
Sen skulle han upp på morgonen och jobba igen. Simon sov med K i Simons rum och jag med Emil. På morgonen va Simon varm igen så han fick lite febernedsättande. Sen kom farfar och farmor till undsättning så jag fick vila lite. Kände mig mer död än levande när jag gick upp med Emil. Nu har jag laddat lite ny energi :)
Efter lunchen följde Emil med farmor och farfar hem så Simon och jag fick vara lite själva. Simon mår mkt bättre nu, han tycker de är segt att vara inne. Kryper i hans kropp.
Ikväll kommer farmor och farfar hit igen och ska passa barnen lite. Jag, K och två vänner ska på vårt gästgiveri här i samhället och äta en pizza och ta en öl. Känns skönt att de är gångavstånd dit. Känns så skönt att Simon är bättre annars hade vi givetvis inte gått.

Sjuklingen och jag