Lisa

17 augusti 2014 17:00

Fy Caroline! Jag känner så med dig.. Tänkte också så när vi fastnat i sonderiet.. Till slut ifrågasätter man allt.. Man gör som man blivit tillsagd att göra och slutar att tänka/ känna lite själv.. Jag har inga kloka svar. Inga alls. Jag vet inte om det alltid är så att mammor känner vad som är rätt för sina barn. Ibland tänker jag att man har helt enkelt inget val och vad tjänar det då till att känna efter vad som är rätt. Ingen kan ju känna att det känns bra att ge sitt barn mat genom sond eller knapp. Men vad är alternativet liksom!? Jag förstår din frustration! Och hoppas att det vänder❤️. Kram

Caroline

17 augusti 2014 22:52

Tack fina du!!

Shanthi Kax

27 oktober 2014 22:29

Hej!
Måste vara få säga att allt det du skriver om här, skulle kunna vara exakt mina ord.. Håller med dig totalt. Jag tänker och tänker och blir så trött på mig själv. Har ifrågasatt mig själv så många gånger, känner sådan frustration vissa dagar då vi är så styrda av dessa sondningstider. Tycker att vissa dagar gör man inget annat än å lagar till välling, erbjuder flaskan, sondar med spruta och sen rengöring av dem å sen efter 2 timmar så ser det lika ut igen 6 gr om dagen. Sorgen finns där varje dag var 3:de timma och man får aldrig någon paus från sorgen. Men allt jag vet är att jag vänder in och ut på mig själv för att det en dag ska vända för mitt älskade barn. Och givetvis är all möda värt allt. De är bara så tungt just nu att aldrig kunna vara så flexibel i ens vardag.Som Wilja mår och äter idag så finns det inte på kartan att vi ska kunna hoppa över något sondmål :-(
Vi får verkligen hoppas att det vänder snart för våra älskade barn.
Kram till er

Caroline

28 oktober 2014 20:07

Tack för ditt fina inlägg ;) kram till dig!!