Nu ska K åka till katthemmet med Sudden. Känns jätte jobbigt fastän jag vet att det blir bäst så, både för honom och oss. Han får inte längre den uppmärksamheten han behöver och blir då grinig på Simon och oss. De konstiga är att de känns som att han har blivit mycket lugnare de senaste dagarna eller så är det jag som hoppas på de. Känns som om han känner på sig att nått är på gång. Måste tro att han kommer få de mkt bättre. Som sagt även om de måste bli så här är det sjukt jobbigt, de är verkligen sina personligheter.

Nu har de åkt. Direkt när K tog fram hans bur hoppade han upp till mig i soffan och stryckte sig emot mig som om han återigen förstod vad som ska hända. När K skulle ta honom slängde han sig ner i soffan och lade sig ner. Usch så fruktansvärt jobbigt. Även om Simon har börjat förstå att han inte vill ha närhet alltid så har vi Emil som sen kommer börja krypa och va efter honom och då är vi där igen. Men måste få tycka att de är jobbigt, vi har ändå haft honom i 6 år. Hoppas att han får komma till ett hem på landet där han kan springa ut och in och bli bortskämd.

Ska gå och lägga mig strax och hoppas på att vakna upp med lite mer energi för nu känner jag mig lite förstörd!