I fredags åkte vi till några vänner på kvällen och grillade. Vi stod för efterrätten som blev en nutella parfait. De va jätte mysigt att få umgås med dom och prata mycket. Simon tyckte de va jätte roligt men tyvärr blir han väldigt mycket "all over the place" när han är trött så de blir mycket passande och springande efter honom. Men de är så skönt med lätta människor som har förståelse för de.

På lördagen va vi ute i trädgården mycket och fixade. Vi gjorde i ordning på vår altan. De finns verkligen hur mycket som helst man skulle vilja fixa med. Nått som vi måste göra är att köpa två staket som vi ska sätta upp så Simon inte kan rymma från vår baksida. Skulle vara så skönt om man kan sitta och äta på altan utan att behöva att springa och jaga honom. Han är så snabb nu förtiden. De ska vi fixa snart. Jag skulle vilja åka till rusta och dollarstore och handla lite ut dit, vi får se vad man får av försäkringskassan :) lite pelargoner ska jag också köpa.
Efter fixet på altan gick vi en promenad i spåret, jag tog några fina vårbilder på mina älsklingar. De har varit så otroligt mysigt att ha K hemma i två och en halv månad. Ångrar inte alls att vi tog två månader dubbeldagar, lever hellre lite fattigt för ett tag. De har varit otroligt värdefullt. Den här tiden kommer aldrig igen och K har haft möjligheten att se Emil växa och lära känna honom på ett annat sätt än om han hade jobbat. Men på måndag är det dags, då är det dags att komma in i de vanliga rutinerna. De blir bra, man får ge de lite tid.

Idag söndag ska vi iväg till min kollega på 1-års kalas. Jätte trevligt. Vi ska även fira mamman som fyllt år och även storebrorsan som också fyllt år. Roligt för Simon att få träffa lite barn också.

Här kommer lite bilder

Visst är hans dress från kaxs fin, så himla härlig färg. Den fick han av farmor och farfar när han fyllde år.

Idag är jag 2 1/2 månad!
Jag väger 5660 gram och är 58,5 cm lång!

Igår natt blev jag lite orolig då Emil bara sov och sov. Han va inte alls så intresserad av tutten som han brukar. Jag bestämde då att vi måste ringa vårdcentralen och höra vad dom säger. Emil har ändå varit förkyld i över en månad, va ju lite orolig om det var nån infektion som behövde behandling. Vi fick en tid kl 11.00 De passade perfekt då Simon va på dagis.

Vi va på plats exakt 11.00 då vi inte ville sitta i väntrummet så länge och få fler sjukdomar. Vi vänta och vänta. Kl 12.10 fick vi komma in till en läkare. Jag höll på att explodera. De borde vara självklart att föräldrar med barn inte behöver vänta så länge utan prioriteras lite bättre. I väntrummet fanns det ingen ventilation, kändes som luften stod stilla. Huvudet började värka, mycket pga den dåliga luften men också sömnbristen från natten som va. Ingen läkare kom ut och bad om ursäkt för den enorma förseningen. Blir så arg.
Väl inne hos läkaren frågade hon oss saker som om vi var lite "tappade bakom en vagn", saker som va självklara. Jag kände lite hur de kokade i mig och jag svarade lite spydigt tillbaka. Tillslut lyssnade hon på hjärta och lungor och de lät bra som tur va. Men förkylningen va ingen fara enligt henne, de kan de ha hur länge som helst. Huvudsaken dom inte har feber. När vi kom hem va de bara att slänga i sig lunchen för snart skulle vi hämta storebror. Trodde vi skulle hunnit gjort lite mer hemma innan han kom hem men de blev ju inte riktigt så.

På eftermiddagen åkte jag och Emil till stan, jag skulle uträtta några ärenden och sedan träffa en väninnan och äta lite mat. Ärendena avklarades fort, super skönt. Jag och Emil tid en buss hem 20.30, tiden bara sprang iväg nät man har de mysigt. Så skönt att få prata och ventilera med en annan tvåbarnsmamma som vet exakt hur man känner.

Simon och K hade haft en mysig grabbkväll. Tyvärr hade Simon kräkts på kvällen då han är väldigt hostig men annars hade de haft de bra.

När jag kom hem va jag väldigt trött och sängen kändes väldigt lockande efter denna dag!

Ikväll känner vi oss lite slut. Det har varit en trevlig men intensiv dag. Kl 10.00 tackade vi för oss och åkte hem från mina föräldrar i Sthlm. De är som alltid väldigt tråkigt då jag älskar att vara där. Känns jobbigt att inte få ha dom lite närmre, är inte så att man åker till Sthlm på en fika :) men så är det.
När vi kom hem åt vi lunch och Simon va otroligt trotsig och testade oss om och om igen. Efter några diskussioner gick vi ut på en promenad för att sedan gå till några bekanta på middag. De har två barn och sen slöt en till familj upp med ett barn så de va full rulle. Tyvärr har Simon kommit in i en period då han gärna inte lyssnar på oss utan mer testar oss på alla plan. De blir tyvärr väldigt mycket nej just nu vilket är väldigt tråkigt!

Efter några timmars lek och god mat med trevligt sällskap gick vi hem för att återigen testa den nya nattningsmetoden med lillebror Emil med. De gick sådär. Vi får traggla på imorgon igen. Nu är de äntligen dags för sängen, vi säger tack och hej för oss :)

Vi har haft en underbar helg i Sthlm. I lördags firade vi vår älskade mormor som fyllde 80 år. Tänk om man fick bli så många år och va så pigg som hon är. Hela släkten va ute och åt på en jätte trevlig restaurang i mälarhöjden. Min fina kusin Tessan hade varit duktig och styrt med all planering samtidigt som hon precis har fått en ny liten go familjemedlem. Hon är duktig, saknar henne mycket. Vi har alltid stått varandra nära och de kommer vi alltid göra.
Idag har Simon och K varit i badhuset och Emil och vi andra har varit ute på tomten och slukat solens strålar. De blev att sätta igång grillen till lunch. Grillad korv smakar alltid gott när man äter ute. Efter lunch bestämde pappa och jag att vi skulle ro ut två nät. Se om vår fiskelycka fanns med oss. Sedan lagade jag trerätters och bjöd på till middag för att sedan spela lite Bingolotto. Efter bingo tog vi upp våra nät, vi fick två abborrar och en sik. De va fiskelycka.
Nu lider denna vistelse här i sköna Roslagen mot sitt slut men vi kommer snart upp igen!!

Resan upp till Sthlm gick bra. Vi lyckades komma iväg i bra tid på morgonen så trafiken rullade på hela tiden. Tyvärr hade vi haft en dålig natt som gjorde oss väldigt trötta men annars gick det alla tiders.

Simon var vaken hela bilresan så när vi kom fram var det mycket spring i benen. Det tar ca 3 timmar att åka. K bestämde sig för att åka till badhuset i Norrtälje. Simon älskar att bada där, dom har så otroligt fin barnavdelning med olika figurer i vattnet och en mini rutschkana. Hemma tog vi andra de lugnt, mormor lagade middag och morfar umgicks med Emil. Stackars Emil, han är både förkyld och inte bajsat på tre dagar. De är inte lätt att vara bebis.

Oj va tomt de kändes när vi kom och inte blev mött av Wilma. Hon har alltid kommit skällandes emot en och viftat på svansen när man klivit ur bilen. Jag hoppas du har det bra där uppe i himlen med farmor, farfar och morfar. Hoppas de skämmer bort dig rejält för de är du värd älskade Wilma. Du finns alltid i våra hjärtan.


Imorgon är de dags för lite spännande äventyr, berättar mer om det imorgon kväll :)

Mys med morfar framför brasan!

Igår skulle K och jag på ett möte med föräldrar till barn med matproblematik. Men de blev tyvärr inget då många hade fått förhinder av olika slag, jätte synd. Såna träffar är så givande. Att man tillsammans kan stötta, hjälpa och tipsa varandra. Även om bakgrunderna många gånger är olika så har alla barnen matproblematiken gemensamt. Denna gång skulle vår dietist komma på besök och prata lite samt finnas där vid eventuella frågor. Som tur var kom hon ändå trots att alla andra inte kunde komma. Vi fick då en timmes samtal med henne om Simons mat vilket var guld värt. Att ha en bra kontakt med en dietist och logoped när de gäller dessa frågor är jätte viktigt. Att få hjälp, råd och stöd när allt känns eländigt.

Vår dietist berättade att hon träffar några föräldrar i nästan samma situation som oss. De gjorde mig nyfiken. Jag sa då till henne att hon gärna får ge ut min mail ifall någon vill ha kontakt. Ibland känns det så skönt att få bolla med någon som vet exakt hur de känns. Någon som är i det 24 timmar om dygnet. Anhöriga som lyssnar finns det ofta nån av men någon som har de nästan likadant är de svårare att hitta därför är det viktigt att visa att man finns. Ingen ska behöva känna sig ensam. Vi får se om nån hör av sig, spännande!

Ja då va det dags att träna på nattning med båda barnen samtidigt innan de är dags för K att börja jobba igen.
Trodde inte att de skulle bli lätt men fasiken va svårt de var med två barn. Simon är uppe i varv och har ändå svårt att komma ner i varv utan att man har ett spädbarn i rummet. Nu hade jag tur att Emil va tyst den här gången men då med hjälp av napp och samma gungning hela tiden. Sitter nämligen i en fotölj brevid Simons säng. Emil i famnen och håller Simons hand med den andra. De tog "bara" en halv timme idag men de räckte väl för att min arm och axel skulle bli helt knasig av den monotona rörelsen. Ville absolut inte att Emil skulle vakna för då skulle de ta ännu längre tid innan Simon somnade därför vågade jag inte ändra ställning. Jag kan ju inte vara den ända mamman som måste lägga sitt ena barn och ha de andra med. Undra hur andra gör. Jag känner att vi måste komma på nått bra sätt för alla. Om ni har något bra tips får ni gärna skriva en kommentar.

Idag tog jag en powerwalk mellan skurarna. Så härligt.

Imorgon bär det av till mina föräldrar i Sthlm, ska bli jätte mysigt. Att vara ute på landet hos dom är verkligen nått speciellt. Jag är uppvuxen där och de betyder oerhört mycket för mig. Luften från havet så skön.

Nya träningsbyxor, dock i några strl större än vad jag vill att dom ska vara i. Men de ska jag väl fixa!