Oj va roligt vi hade. De va länge sen jag dansade så mycket, underbart!

Idag var det dags, utbildning. Utbildning om ett neuropsykiatrisk funktionshinder, adhd. Det var väldigt lärorik samtidigt som det gav många tankar och funderingar. Funderingar kring framtid och skola. Hela tiden slits man mellan olika vägar att ta, vad är rätt och fel och vad blir det bästa för vår son. Alla vill vi våras barns bästa och man vill ge dom de bästa förutsättningarna för att de ska må bra och få känna sig lyckade.

Länge har jag tänkt på att Simon fortfarande är så ovetande om
att han har adhd. Han lever i sin bubbla och det är så otroligt härligt att se. Han klär på sig en prinsessklänning på morgonen och det finns inget annat han ska ha på sig när han går till förskolan. Han bryr sig inte vad andra tycker utan han kör sitt race, jag hoppas att han alltid kommer göra de. Jag kommer verkligen uppmuntra honom till de. Ibland får han gå över till småbarnsavdelningen för att få ett break när de blir för mycket för honom, men just nu tycker han de bara är kul att få leka med dom som går där och det känns så bra. Jag vet att de kommer komma en dag då Simon blir mer medveten och då måste vi tänka lite annorlunda, men de är en annan dag och nu njuter jag mest av att Simon mår så bra.
Andra utbildningstillfällen blir nästa tisdag.

Efter utbildningen gick jag till jobbet. Det var väldigt skönt att avsluta dagen där. Jobbet för mig är jätte viktigt, att få komma ifrån de som många gånger känns jobbigt. Att få andrum och att få fokusera på något annat. Jag älskar verkligen mitt jobb. Idag fick jag en blomma av min underbara kollega Jenny som jag har skrivit om tidigare, jag blev helt varm i hjärtat. Jag är så tacksam att jag har träffat henne, vi har alltid så kul och skrattar så mycket ihop. Tack Jenny för att du finns i mitt liv. Tack för att du finns där och lyssnar.

Tack finaste Jenny!

Lunchen idag blev en härlig räksallad, mums.