Direktlänk till inlägg 28 juli 2014
För ett tag sedan berättade jag att jag hade mailat till en chef på sjukhuset där Simon och vi låg. Jag fick snabbt mail tillbaka att hon skulle skucka vidare mitt mail till rätt person och att hon inom kort skulle höra av sig. Och så blev de.
Inom några dagar hörde hon av sig till mig via mail och jag berättade lite av vår resa för henne. Hon blev mycket upprörd över de hon fick veta och ville att vi antingen skulle höras via telefon eller ses. De fick jag bestämma. Det var ett enkelt beslut, givetvis vill jag ses och titta den chefen i ögonen när jag berättar om min/vår upplevelse av hennes avdelning.
Det känns som en för viktig sak för mig för att ta på telefon, de handlar om vårt liv.
Jag skulle kunna tänka mig att föreläsa för ex sjukhuspersonal om hur det är att få ett barn så förtidigt. Hur viktigt det är med deras bemötande och proffessionalitet när man är i ett sånt utsatt läge.
jag upplevde så mycket tråkigt på en avdelning jag låg på att jag nästan inte kan tänka mig att ligga där igenom om vi skulle få ett syskon till Simon. De måste bli dn ändring där. Det ska jag försöka få fram på mitt möte. Ingen ska bli bemött på de sättet.
Varje gång jag lämnar mina föräldrar uppe i Sthlm faller mina tårar. Jag kan inte med ord beskriva hur mycket de betyder för mig. Jag är uppvuxen nära min familj. Vi bodde i en fyra och vi levde tight in på varandra, på gott och ont. Vi har alltid ha...
Sen vi kom hem från Grekland har dagarna bara rullat på och imorgon bär det av mot Sthlm. I måndags var jag och k på bup och sedan på kvällen hade vi födelsedagsmiddag för en kompis här hemma. När jag skulle göra middagen på kvällen råkade jag sk...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 |
3 |
4 | 5 |
6 |
||||
7 | 8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 | |||
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
19 |
20 |
|||
21 |
22 |
23 |
24 | 25 | 26 |
27 |
|||
28 | 29 | 30 | 31 | ||||||
|