Den här veckan har bestått av mycket besök på sjukhuset. Vi är jätte tacksamma att de har koll på de mesta men vissa saker blir lite för mycket ibland. Denna vecka var han på ögonmottagningen då de på BVC inte tyckte de va ok att han inte såg raden med bokstäver näst längst ner. Saken är den att vi hade suttit ganska länge med andra tester innan de gjordes och de kändes som om hans koncentration va helt slut. Tycker de borde tänka lite på hans problematik och utforma sina tester efter de för att få de mest rätta resultatet. Jag tror att han många eller de flesta gångerna förstår och kan men gans tålamod har tagit slut för länge sedan. Sedan var han även en annan dag på öronmottagningen och kolla hörseln, samma där så hade BVC tyckt att vi skulle komma dit då hon inte kunde avgöra om han inte förstod instruktionerna till testet eller inte hörde. Vi har aldrig misstänkt att han inte hör och därför känns de så himla onödigt. Så tråkigt att behöva avbryta hans rutiner och lek på förskolan för såna besök. Men men nu är denna vecka snart slut och de känns skönt. Jag har haft sån huvudvärk i fler dagar nu och de är så himla jobbigt när de inte går över.

K jobbade inatt och ska även göra de i natt. Men vi får några timmar tillsammans innan de är dags för honom att gå på passet igen. Idag ska jag försöka fixa klart i våra rabatter. Igår planterade jag ner vår hallonplanta, de blev jätte bra. Jag hoppas den kommer trivas och att de blir mkt hallon längre fram.

Simon lånade min mobil idag och fotade. Idag tänkte jag bjuda på dessa foton, njut.

Denna bild har givetvis jag tagit då fotografen leker!

Idag har vi varit ute heeeeela dagen. K jobbade natt och sov till 14 för att sedan åka iväg och jobba 15-23.30 Jag och barnen åt frukost och begav oss sedan ut på en långpromenad på 7,7 km. Emil satt i vagnen och simon på ståbrädan, blev ganska tungt faktiskt. 26 extra kilon men de får jag muskler av :)
På vår promenad räddade vi en larv som skulle bli mat för några myror, vi såg en grävskopa som var i full gång att gräva och två ryttare som va ute på en tur med sina hästar. Man hinner se en del på de kilometrarna. När vi kom hem va det dags för lunch för att sedan vara ute i trädgården och leka. Nu äntligen har vi landat i soffan med lite lördagsmys och Bolibompa, så mysigt!

Solen skiner och vem vill inte handla ett par nya skor då. Idag är de min jobbdag och sen har jag några ärenden på stan jag måste göra innan de bär av hem till La familia!!

Igår rensade jag två av våra rabatter, oj så mkt ogräs. Nu är de bara en rabatt kvar som jag får fokusera på nästa vecka. Nästa vecka blir det att handla markduk och nu gjord samt gödsel. Nu ska äntligen rabatterna hålla sig fina mer än en vecka.

Vilket väder vi har, nu gäller det att njuta då de skulle vända nästa vecka.

Det gick bra i fredags hos barnpsykologen. Både jag och K visste nästan vad hon skulle säga. Simon är så humla fint utvecklad på mycket men hans koncentration och överaktivitet är väldigt outvecklat och han är som ett mindre barn när det gäller det. Hon tycker att han är så mycket efter på de så hon vill att vi remitterar honom till bup så vi kan få hjälp. Hon tror han kommer behöva stöd och hjälp när han börjar i skolan, hjälp med att inte styras av alla impulser. Såna impulser som du och jag kan sortera i hjärnan. Vi kan välja att fokusera på en sak även fast någon tex kommer in i rummet när vi exempelvis lagar mat men det kan inte Simon. Vilket kan då bli svårt med koncentrationen i ett klassrum där de händer massa saker hela tiden. Simon kan och vet så himla mycket men han begränsas av denna problematik.

Jag är så tacksam att vi fått så bra hjälp med mycket när de gäller Simon. Allt kring hans matproblematik har vi hela tiden stöttats av otroliga människor och att få hjälp med detta när Simon är 4 år och inte 7 år och går i skolan redan, känns bara så bra.

Simon och K sover sött och Emil och jag gick upp 06.30 idag. Solen lyser och jag känner att de blir en riktigt fin dag.

De blev vår film ikväll, men oj så himla sorlig. Har gråtit floder här i soffan och tårarna kan inge sluta rinna ner från mina kinder. Den är så otroligt stark och det svider verkligen i mammahjärtat.

Är så glad och tacksam över våra två fina pojkar. Varje dag jag vaknar upp och har de nära mig i sängen vill jag bara stanna tiden. De ger mig så mkt energi (visst kan de ta lite energi också :) ). Jag är så tacksam att vi har kunnat få barn och att vi har fått bli denna familj. Tänker ofta på de.

Idag har vi varit ute hela dagen och satt upp Simons studsmatta, om den blev populär. Han har hoppat och hoppat. De är så himla roligt att se när han fastnar för något sådär. Vilket väder vi har haft också, underbart. En super bra födelsedagspresent.
Imorgon blir det lugnt för oss, K jobbar kväll och jag och barnen ska mys men också ska de träffa farmor och farfar. Leks och mysa även där.

Sov gott mina vänner

Simon och jag in action

Nu ligger Emil har brevid mig efter en 7 km promenad, känns skönt att den dagliga mortionsrundan redan är klar. Skönt att bara få gå och titta på naturen och andas frisk luft.

Snart är de helg, som jag längtar. K har jobbar mycket dagpass och jag har lämnar och hämtat och roddat med allt själv i 6 dagar i rad så nu ska de bli skönt att ha honom hemma lite mer. Vissa kanske tänker att så är de för många som är föräldralediga men de är inte riktigt samma. Även om Simon kämpar på bra med maten så är det mycket kämpande och hjälpande för att få i honom en acceptabel mängd och samtidigt motivera Emil. Sen är de ibland svårt att få Simon att sitta kvar vid bordet då han styrs av mycket andra impulser. De krävs lite jobb.

Imorgon ska jag och K till barnpsykolog för att få veta vad hon har sett på den utredningen vi har gjort på Simon. De känns dubbelt, skönt att återigen få en bekräftelse på vad jag och Kristoffer ser och känner men också en sorg på nått sätt och vis. Allt detta gör vi ju bara för att Simon ska må så bra som möjligt och få de bästa hjälpen framöver då han ska börja skolan. Jag tror på att man ska vara ute i tid med de mesta. Speciellt när barnpsykologen tror att han kommer behöver hjälp och stöd i skolan. De är skönt att jag och Kristoffer är ett sånt bra team, vi hjälps åt och stöttar varandra!

Vi vet vad vardagskärlek är, riktig kärlek

Så himla underbart. Snart är det vår. Allt känns så otroligt mycket lättare då. Ljuset får en att orka lite mer. Man tankar upp batterierna lite fortare. Återhämtningen går fortare.

Idag ringde kuratorn från vrinnevisjukhuset och ville höra hur det var med mig. Allt spolas upp direkt igen. Samtidigt som jag är tacksam att hon ringde så kände jag hur en ofantlig illska växte fram. Illska på människor som inte tagit mitt fall på allvar (då pratar jag inte om den kvinnan). Vi får se hur jag gör när jag fått alla svar från olika håll. Jag vill berätta vår resa och vad vi varit med om. Jag vill dela med mig och på så sätt sen kunna gå vidare i och med de. Jag hoppas jag får lite svar innan sommaren så man bara kan få slappna av då.

Imorgon ska jag på personalmöte med jobbet. De ska bli roligt att träffa alla mina gamla kollegor som jag inte träffat på länge. Ska bli jätte trevligt.

Ibland har jag sånt otroligt behov av att skriva medan ibland vet jag knappt vad jag ska skriva. De är så mycket som rör sig i mitt huvud. Försöker sortera på de viktiga och försöker fokusera på en sak i taget annars kan de bli övermäktigt.

En nöjd kille med mammas smoothie

[Bild]

Ska man lära sig att äta själv så ska man :)