bamsearmittandranamn

Senaste inläggen

Av Caroline - Fredag 25 maj 15:20

Eller vad är det de heter. Igår gick jag och Kristoffer och lade oss i sängen tidigt. Vi båda vara helt slut, ledsna och tänkande. Vi ville bara somna och låta en ny dag ta vid. På ett sätt vill man bara glömma stunder som dom igår men det går inte och det är viktigt att lära sig av dom. Av saker som funkar och som inte funkar.

Återigen vaknar vi upp till en dag med strålande sol, underbart. De ger oss så mycket kraft och energi bara de. Idag var det min lediga dag, idag var det dags att få gå och bli ompysslad av frisören. Man känner sig så mycket piggare och fräschare efter en sån behandling. Ikväll är det Simon och jag som ska hänga, Emil är hos farfar och farmor och Kristoffer jobbar halvnatt. Imorgon är det dags för ett härligt arbetspass som avslutas med en after work. Underbart. Nu sitter jag ute en stund innan det är dags för Kristoffer att åka och jobba.

ANNONS
Av Caroline - Torsdag 24 maj 20:15

Jag vet inte varför man inte lär sig någongång. Varför utsätta Simon för situationer han inte klarar av?där inte rätt förutsättningar finns.

Nu undrar ni säkert vad som har hänt. Idag har Kristoffer varit i en stor lekpark med barnen i eftermiddag, gjort en utflykt som gick jätte bra. När de kom hem väntade de in mig som kom från jobbet för att sedan gå till Simons förskola för sommarfest. Jag hade inhandlat blommor till pedagogerna (kontaktpersonerna) till Simon. Farfar passade Emil.

När vi kom till sommarfesten var det en pjäs pedagogerna skulle spela upp, det gick okej för Simon att fokusera på. Men han ville gärna inte vara kvar. Sen var det dags för picknick. Alla placerade sina filtar på marken för att sedan sätta sig och fika/äta. Simon kunde inte sitta still, han for upp från filten och snubblar och tappar ut sina köttbullar rakt på gruset. Alla skrattade åt honom, han började plocka upp köttbullarna i sin matlåda för att sedan snubbla igen och tappa ut dom ytterligare en gång till. De skratta igen. De allra flesta satt på sina filtar och åt och njöt av de dom hade med sig. Vi gjorde allt för att Simon skulle sitta still. Helt plötsligt sliter sig Simon ifrån kristoffers knä och springer mot en av pedagogerna som står med ett glas i handen, hon ser inte alls att Simon kommer rusande. De andra sitter fortfarande och äter. Han springer rakt in i henne så hon häller kall dricka på sig själv och skriker rakt ut, återigen utbrister alla i skratt och pedagogen försöker torka bort de som går från sina ben. Mina tårar börjar sakta rinna ner från min kind. Vem vill att ens barn ska bli en clown på festen?någon som andra skrattar åt?inte jag. Hur kan jag som vet vilka förutsättningar han behöver utsätta honom för de?

Jag känner återigen att vi måste lära oss av dessa gånger. Simon har först varit på en utflykt för att sedan gå på en sommarfest, de går inte. De blir för mycket för honom. Vi kan inte kräva de av honom.

Jag hade stått och gjort en sallad igår kväll, förstår inte hur jag tänker ibland. De är ju inte så att vi kan sitta lugnt ner och äta den. Önsketänkande många gånger och bara så dumt då man gång på gång känner ett sånt misslyckande. Skulle på sin höjd tagit med mig en kaka, någon fika.

Simon säger sen att han vill gå hem. Känns som han ibland känner att de blivit för mycket. Vi reser oss upp och tar filten och packar ihop medan alla sitter kvar. Jag klarade inte av att titta på någon.

Blommorna till pedagogerna!

ANNONS
Av Caroline - Söndag 20 maj 08:32

Igår jobbade jag till 17.00 Va en mycket lugn lördag, hade förväntat mig mer spring men så är det ibland. Sen åkte jag hem och åt middag med familjen innan k skulle åka till jobbet. Somnade tidigt igår efter att barnen somnat, sov lite dåligt natten innan.

Idag ska jag och Simon rensa ogräs i våra rabatter. Har lovat honom en guld tia om han hjälper mig. Emil ska leka med farmor och farfar lite. Ska bli mysigt med egentid med Simon. De brukar oftast bli väldigt bra. Idag blir det en lugn dag bara hemma, så skönt. Solen skiner och man blir lika glad varje morgon man får vakna upp så.

Föresten har hittar min drömklänning på jobbet. Jag blev kär. Önskade jag hade lite mer pengar, då hade jag köpt den direkt. Vad tycker ni om den?

Av Caroline - Lördag 19 maj 08:13

Idag är det dags för lite jobb. Sitter på bussen påväg in till stan och solen skiner för fullt. Tänk vad ljuset påverkar en så himla mycket, man blir så himla glad.

Kristoffer jobbade dag och natt igår så han ska sova idag och barnen är hos farmor och farfar och leker. Imorgon är jag ledig men k jobbar två nätter till. Längtar till semestern nu men på ett sätt inte för jag älskar mitt jobb.

På måndag ska vi till bup med Simon innan jag börjar jobba. Vi ska träffa både psykolog och arbetsterapeut. Dom är duktiga och det känns skönt att prata med dom. Det är första gången just dom träffar Simon.

Idag hoppas jag på en jätte bra försäljningsdag på jobbet. Får återkomma ikväll och berätta hur det gått.

Idag matchar jag nagellack med klänning.

Har införskaffat mig en jätte bra hudvårdsserie. Tycker att det har varit svårt att hitta något jag gillar men detta är toppen för mig. Har lite olika inriktningar på hudtyper. Jag blir lätt glansig så detta passar mig perfekt.

Av Caroline - Onsdag 16 maj 10:22

Jag får mina up and downs, perioder då jag inte orkar mer än vad dagen har att erbjuda. Jag har då svårt att blicka långt framåt och se de positiva som händer varje dag. De tunga och tuffa perioderna tar ut sin rätt, de tar ibland över. Då behöver jag tid för reflektion och återhämtning för att sedan tuffa på loket igen.

I jobbiga perioder har jag svårt att äta, känns som jag har någon form av inre stress i mig som gör att jag inte känner mig hungrig. Jag äter för att jag måste inte egentligen för att det är gott. När vi sitter hemma kring matbordet fokuserar jag på skedarna som åker in i barnens munnar och de som inte gör det utan åker någon annanstans. Jag fokuserar på att Simon ska sitta kvar på sin stol istället för att gång på gång springa iväg nån annanstans. Jag försöker fånga upp honom. Jag har alltid varit smal men nu är jag smalare än någonsin och det har blivit ett problem som jag måste göra nått åt. Vid minsta sjukdom eller om en dag är tyngre än någon annan blir jag helt helt slut. Min bägare med minimal energi i töms direkt, finns inga större reserver. Ni som har följt min blogg från allra först början förstår nog varför min bägare inte har så mycket reserver. Men nu måste jag tänka på min kropp. Med mina 1.72 cm i längd fungerar det inte att väga 49 kg. Det är inte okej. På mitt otroligt roliga jobb går jag ca 20.000 steg varje dag, inte optimalt när man vill gå upp i vikt. Därför är det otroligt viktigt att jag hittar matlusten och kan äta fler mål om dagen. Jag jobbar på det.

När jag var gravid med Emil gick jag upp 28 kg, jag åt för att jag var rädd att även han skulle födas för tidigt och bli så liten. Vet att de inte alls har nått med de att göra men jag gjorde så. Under graviditeten hade jag svårt att se hur stor jag var förutom när jag tog kort på mig själv, jag fick en chock. Just nu ät det lite likadant men tvärt om. Jag har en kollega på mitt jobb som också är smal och jag har alltid tyckt att vi är lite lika i kroppen men för någon dag sedan var det så uppenbart att jag hade fel. Hon och jag köpte nämligen samma klänning i samma storlek och den satt tajt på henne medan lös på mig. Jag blev nästan rädd och chockad över hur dålig bild man kan ha av sig själv. De fick mig att tänka.

Det är så lätt att prata med smala personer som om det är så underbart och det bästa att vara. I butiken får jag gång på gång höra från kunder som jag hjälper ? det är så lätt för dig att säga som är så smal och slank? nu har jag börjat kontra med att säga: ?och vem säger att jag är så lycklig för de?. Jag förstår inte hur man kan vågarsäga något sånt, ingen absolut ingen vet om den andra ifråga har någon sjukdom som hon/han jobbar med. Snälla tänk på vad ni säger till andra människor.

I söndags hade jag bytt arbetspass med min fina kollega Jenny för att vi skulle åka på en utflykt som jag bokat in för länge sedan. Vi gick upp tidigt på morgonen för att steka pannkakor så vi hade med oss lite lunch. Kristoffer packade ut i bilen och jag hade ?ritpratat? med Simon om vad som komma skall och vad vi förväntade av honom. Allt kändes bra. Jag stod i badrummet och målade mina ögon, helt plötsligt kommer Simon in i badrummet och blodet rann ner från hans huvud. Han bara skriker: jag vill inte. Instinktivt tar jag toalettpapper och trycker mot såret i huvudet. När jag försiktigt tar bort pappret ser jag ett rejält djupt jack. Jag ropar på Kristoffer att de har hänt en olycka med Simon. Simon bara gråter och säger att han inte vill berätta vad som hänt. Vi inser fort att vi behöver åka till akuten. Jag går bort med Emil till farfar och farmor och vi åker.

Väl inne på akuten får vi komma in fort och läkaren ser ganska fort att detta behöver sys, det var alldeles för djupt för att kunna limma. Mammahjärtat blöder, vår kille som varit med om så mycket läkarbesök på olika håll. Han ska alltid få utstå så mycket. Läkaren var otroligt duktig och lugn och Simon var en stjärna som vanligt. Snart var de klart och vi var påväg hem. Simon påtalade gång på gång att han ville åka på utflykten. Självklart tänkte vi!!

Utflykten innebar en resa på 1.5 Tim enkel resa för att sedan gå på en föreställning med babblarna och avslutas med fika hos bekanta för att sedan åka hem 1.5 Tim till.
Tanken var bra och fin men återigen blev det för mycket, för mycket för Simon och för oss. Hela familjen var färdiga och återigen hade all energi tagit slut. Vi har gjort såna misstag förut men jag förstår inte varför vi aldrig lär oss. Känner mig så otroligt dålig när jag inte ger mig och min familj de bästa förutsättningarna. Denna resa gav Simon orimliga förutsättningar. Vi skulle bromsat när dagen började som den gjorde, de hade alla mått bra av. De hade varit snällast mot oss alla.

Måndagen fick blev en dag för återhämtning. Kristoffer fick vara hemma och vabba. Batterierna behövdes laddas lite.

Nu var detta ett tungt inlägg men jag försöker skriva av mig lite om allt jag känner.

Här kommer lite bilder från veckorna som gått!

Av Caroline - Lördag 7 april 11:51

Skriver mer ikväll..

Av Caroline - Lördag 24 mars 06:22

Dag blev det en tidig morgon för mig, jag var verkligen uppe med tuppen. 05.00 ringde min klocka. Nu är klockan lite över 06.00 och jag sitter på bussen påväg till mitt underbara jobb. Idag blir de föreläsning på morgonen innan öppning och sedan har vi ett herr event i butiken för att sedan avsluta med aw, så himla kul. Tänk så viktigt det är att trivas på sitt arbete, att känna att man får energi och styrka av det.

K arbetade till 23.30 igår och jag slutade 16.00 Jag åkte direkt hem för att hämta killarna på förskolan och sedan laga lite kvällsmat för att sedan ha fredagsmys som Simon ser så framemot varje helg. Sen var det dags att hoppa i säng för samtliga hemma.

Imorgon är jag ledig och Kristoffer med, den dagen är efterlängtad. Även om man älskar sitt jobb så behöver man även ladda upp lite inför det också. Speciellt när man har ett yrke som kräver att man är på topp socialt hela tiden. Imorhon ska Simon gå på sitt allra första barnkalas, så himla roligt.

Nu ska jag snart gå av bussen men jag skriver så fort jag kan igen. Ha nu en trevlig lördag och va rädda om Er!

Solen är påväg upp, detta blir en underbar dag!!

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se