Ikväll känner jag mig helt slut, trots att Kristoffer har varit hemma till 17 och hjälpt till med Simon innan det var dags för honom att gå till jobbet. Alla tankar gör mig trött. Alla funderingar. Ibland är det så svårt att leva här och nu fastän de är det viktigaste man kan göra. Ingen vet hur morgondagen ser ut.

För varje dag som går ser jag hur Simon växer. Min lilla kille börjar bli stor. Min fokus på hans mat gör att jag ibland inte ser sånt ibland, sånt som egentligen är otroligt underbart och fantastiskt. Jag blir som uppslukad av hans matproblematik. Simon är en av de gladaste lilla killar som har gått på den här jorden och ibland ser jag inte de. Det är somom jag har skygglappar på mig, som om jag försöker lösa ett problem och absolut inte vill bli störd i mitt tänkande. Jag kan inte lösa den här gåtan, så är det bara. Fastän jag såå gärna vill. Jag måste bara inse de, vilket inte är det lättaste. Framtiden får utvisa om hur, när, var och om. Mycket får vi veta i framtiden!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Varje gång jag lämnar mina föräldrar uppe i Sthlm faller mina tårar. Jag kan inte med ord beskriva hur mycket de betyder för mig. Jag är uppvuxen nära min familj. Vi bodde i en fyra och vi levde tight in på varandra, på gott och ont. Vi har alltid ha...

Sen vi kom hem från Grekland har dagarna bara rullat på och imorgon bär det av mot Sthlm. I måndags var jag och k på bup och sedan på kvällen hade vi födelsedagsmiddag för en kompis här hemma. När jag skulle göra middagen på kvällen råkade jag sk...

Idag solar vi och badar för fullt för imorgon är det dags att resa hem. Dock får vi hela dagen imorgon också då vi lämnar hotellet kl 22.00. Inte jätte bra tid för Simon men så blir det ibland. Då vi har varit på detta hotell förra året fick vi en fr...

Oj oj oj vilken semester vi har haft, vi är så otroligt glada och nöjda över denna vistelse på Kreta. Jag och Kristoffer var här på samma hotell förra året och vi är lika nöjda i år igen. Detta är inte sista gången vi åker hit de kan jag verkligen lo...