Nu ät vi hemma igen och K har jobbat kväll idag. Jag har haft sån otrolig huvudvärk idag, tror det är det blåsiga vädret som påverkar mig.

Simon är och myser med farmor och farfar. Jag och Emil har tvättat, tvättar och åter tvättat. Känns som om den där tvättkorgen aldrig tar slut. Men nu så :)

I eftermiddags var jag ute på min powerwalk mellan skurarna. Blev nästan 6,5 km, känns riktigt bra. Blev lax och sallad till middag. Älskar sallad, finns så otrolig mkt man kan ha i som piffar upp den lite. Gjorde en jätte sallad så de blir samma mat imorgon. K jobbar även kväll imorgon.

På torsdag åker jag och barnen ner till Skåne med mina föräldrar. Ska bli så mysigt att få träffa min bror och hans familj. Spännande att åka tåg med barnen för första gången också :) de blir ett äventyr.

Imorgon ska Emil mysa hos farmor och farfar. De ska bli mysigt att hämta Simon på förskolanoch bara få ha egentid med honom på eftermiddagen. Det är viktigt att man inte glömmer de stora barnet man har, blir lätt lite så när de minsta tar så mkt tid av en. Imorgon blir de popcorn mys, de vet jag att Simon gillar!

Nu börjar julafton lida mot sitt slut. Paketen är öppnade, Kalles jul har varit på tv, maten är nästan uppäten på alla fat. Nu är det endast julklappsleken kvar. Brukar alltid bli lite fight :)

Julen har varit underbart härlig på många sätt. Dock blir det alltid för mkt paket till barnen. De är vårt ansvar som föräldrar att se till att de inte blir så även om de inte bara är vi som ger paket. Vi får bättra oss till nästa år. Nästa år ska Simon få slå in paket av sina leksaker och ge bort till andra barn som inte får paket på jul pga olika anledningar. Tycker de är viktigt att man förstår att de inte är en självklarhet att få saker. Jag är så otroligt tacksam för allt jag har!

Idag blev en bättre dag än igår, precis som jag tänkte igår. Vi har fört en matdagbok angående Simons matintag i fem dagar och idag kontaktade vår dietist oss för att säga hur det såg ut. Hon hade tittat och räknat på kalorier, vitaminer och mineraler. Han hade fått i sig precis så mycket han behöver för sin ålder. Vi pushar och uppmuntrar honom hela tiden. Ibland känns det som man köper och prövar allt för att man ska hitta nått han tycker mer om. Men vilket jobb han har gjort och vad vi har kämpat ihop, resan är inte slut än men vi har kommit en bra bit på vägen. Är så stolt över honom. De rinner en tår ner från mitt öga när jag tänker på allt han varit med om, han är min superhjälte. Jag är så oerhört tacksam som får vara hans mamma.

Idag är det andra dagen i rad som jag är ute på min powerwalk med Emil, så himla skönt. Känner mig mycket piggare och gladar efter. Den är ca 6,5 km lång och kuperad terräng så man får kämpa lite. Imorgon blir det nog samma runda. Imorgon kväll ska jag ut med vänner och äta lite, det ska bli så mysigt och något jag verkligen ser fram emot. Hämta lite mer energi som man sen kan ge till sina barn och familj. Det är så otroligt viktigt att få lite utrymme till sånt ibland. Vissa vill träna andra vill göra nått annat men de är jätte viktigt. Man blir så mkt bättre person av de. Lätt att jag känner mig grå och gaggig när jag bara går hemma. De är underbart att se sina barn växa upp och va en del av deras första tid som föräldrarledig men det är också tungt ibland. Ibland behöver man bara lite luft för att ta nya andetag.

De blir en boost av Simon bilder nu:

Idag har jag haft mkt tankar i mitt huvud, blir lite så när man är själv och Emil inte börjat prata än. Man får inga svar utan man svarar själv genom tankar :). Man får all tid i världen att tänka, grubbla och fundera. De värsta är att jag inte blir klokare av de. För det mesta blir det alltid ännu mer grubbel. Jobbar dagligen med att de inte ska gå så långt så det blir grubbel utan mer konstatera att nu kom den tanken igen ja men det ger mig inte bra energi och sen släppa men oj va svårt de är.

Ibland blir man bara less hur vissa människor fungerar och tänker. Jag mailade en person i mitt liv ett viktigt mail i början av december och har fortfarande inte fått svar. Tänkte direkt att personen i fråga kanske är ute och reser eller något liknande och att de finns säkert en logisk förklaring varför de tar så lång tid att svara. Ikväll upptäcker jag på instagram att denna person är inne och gillar andra bekantas inlägg. Alltså kan man lägga tid och energi på det men inte svara på mitt mail som faktiskt var ganska viktigt. Ibland tappar jag lite hoppet på människan. Ibland är man inte mer värd än smuts under någon annans sko. Så himla tråkigt.

Jag har också idag ringt till mitt försäkringsbolag för tredje gången för att höra vad de kan göra för mig ifall sjukhusets försäkringsbolag säger nej och ger avslag om ersättning i mitt ärende. De kan inte göra nått. Alltså ingenting, får 0 kr från dom. Trots att jag har hemförsäkring med olycksfallsförsäkring. Men hur kan det få vara så i vårt samhälle. Vi ska ha massor av försäkringar men när de sen gäller så finns de ingen fallskärm utan man störtar.

För ett tag blir jag ganska nere men jag har lärt mig att klara av mycket. Mycket har hänt mig under de senaste åren som har fått mig att bli lite annorlundare. Jag uppskattar saker pp ett helt annat sätt och lära mig att leva livet på ett annat sätt. Jag kämpar för min familjs skull. Jag kommer alltid vara en fighter, en fighter som säger ifrån när jag tycker saker och ting är fel. Vissa saker tar energi ifrån en och man får värdera vilken fight man ska ta. Men jag kommer alltid lätta mitt hjärta när nått känns fel.

Imorgon blir en riktigt bra dag. De känner jag. Och på torsdag blir ännu ännu bättre. Jag ska nämligen ut och äta med två vänner och sånt behöver jag massor av, de ger mig så underbar energi. Givetvis ger min familj de med men man behöver lite av varje.

Sov gott fina ni!

Idag har K och jag uträttat massor av ärenden. De har gått bra och Emil har varit jätte duktig, man märker på honom att han inte är van att vara ute och flänga och titta på folk. Han tyckte de va jätte roligt. En nöjd bebis gör handlingen lite lättare :)

Nu till den mindre roliga. När vi sitter och äter middag vid kl 17 ringer det på min mobil. De är en kvinna från sjukhuset som ringer, hon vill meddela mig vad de har kommit fram till i mitt ärende. Ingen vårdskada, ingen Lex Maria. Jag blev så så arg. De tråkiga var att den stackaren inte hade något med beslutet att göra utan hon skulle bara framföra de. Hon kunde inte svara på några frågor utan fick lyssna på min arga ton. Förstår inte hur dom tänker. Tycker absolut att jag har varit med om riktigt allvarliga saker. Hade jag inte skrikit så högt efter 30 timmar med smärta hade jag troligtvis fått blodförgiftning, men de är tydligt inte så allvarligt. De har gjort så många fel så jag blir så upprörd att de inte tar de här på allvar. Dom gör det inte lätt för mig att bara gå vidare.

Nä nu får jag sluta tänka på de här för idag ialf. Nu ska jag och K bara mysa i soffan för imorgon är det hans första arbetsdag på länge och jag roddar på här hemma.

Glömde skriva att jag har mängder av barnkläder om någon skulle vara intresserad. Skriv då en kommentar :)

Imorse vaknade jag upp med en riktig förkylning. Som tur va tog min fina sambo barnen så jag fick vila lite till. Så tacksam för de. Känns som jag tar varje chans jag får nu när det närmar sig att han ska börja jobba.

Simon sov återigen väldigt bra i natt och vi börjar tro att hans medecin gör susen. Så skönt för honom att få och kunna slappna av. Ibland när jag nattar honom kryper de i min kropp när jag ser hur han far fram och tillbaka i sängen och har svårt att komma till ro. Så kan de hålla på länge. Men nu tar de inte lång tid innan han lugnar ner sig. Fina fina Simon du förtjänar och sova bra för att orkar dagarna. Sen är jag otroligt tacksam att bara ta handbok ett barn på natten för det mesta. Slår ofta en knut på mig själv när jag vill ge allt av mig själv till båda på natten. Ofta när K jobbar natt sover både Emil och Simon i vår säng. Jag ligger i mitten mellan dom och de drar i mina armar och vill att jag ska krama och trösta dom. De som är skönt är att K börjar jobba tre dagspass i veckan. En bra början :)

Igår firade vi lilljul med K:s familj, barnen fick massor av fina julklappar. Ikväll har vi rensat i barnens rum så inte alla saker ligger framme samtidigt. Vi gör en sån ride ibland och tar ut i förrådet. Det är jätte viktigt för Simon men även för många andra barn att man har det så städar och strukturerat som möjligt annars blir det lätt för mkt.

Imorgon ska vi in till stan och lämna tillbaka Simons kedjetäcke till sjukhuset. Tyvärr kommer det dröja innan vi får det nya men detta som vi har nu är inte bra. Behöver vara tyngre. Sen ska vi inhandla lite saker inför jul. Jag ska köpa ny bh, de är nått man drar sig för. Man går och sliter på samma vanliga favvo bh:ar hela tiden och de får fruktansvärd ful grå färg fastän den är ren. Har hamnat i nått mellan läge. När jag fött barn hade man meloner och innan dess hade jag inga bröst nästan och nu har jag nått där mellan.

Nä nu måste jag ladda mina batterier innan den lägger av. Skriver mer ikväll och ni får gärna ställa frågor!!