Ledsen att jag inte har skrivit på länge. Här hemma är det sjukstuga. Jag har feber, ont i kroppen och halsen. Simon va hemma hela förra veckan med feber och hosta. Sen blev han feberfri i helgen och vi tänkte att han skulle gå på dagis på måndagen, vilket han gjorde. Tyvärr insjuknade han nu igen på kvällen och har 39,1 i feber och har frossa. Hoppas han inte har fått lunginflammation nu bara för de fick han en gång tidigare av en förkylning. Han har sån otrolig hosta och de hade han förra veckan också. Vi får se hur han mår imorgon och om han får behålla någon vätska. Emil har inte heller varit tillfreds men ingen feber än. Tror dock han känner lite i bihålorna och han är otroligt slemmig i munnen. De är så fruktansvärt jobbigt att vara sjuk när de är så varmt ute. Vi får hoppas att vi kurerar oss fort.

Igår va vi och prata med en kurator om allt som har hänt oss dessa två graviditeter. Varje gång man berättar vår historia blir alla så chokade. Alla tycker att vi är så starka. Kanske de utåt sett men inombords brottas man med saker dagligen. Jag är evigt tacksam att jag lever idag och har två fina barn och en helt underbar sambo. Ibland är man så hård mot sig själv och allt ska se så bra utåt. Saker och ting sätter sina spår och de måste de få göra. Är trött på alla människor som lever i en värld som de tror är så perfekta. Att man inte vågar visa sin sköra sida och bara tycker att allt är så bra hela tiden. Jag tror inte på de. Men i vårt samhälle idag får man inte må dåligt, man får inte vara annorlunda och man får inte sticka ut för mycket.
Jag är en person som släpper ut mina känslor genom gråt väldigt mycket. Men sånt förstår sig inte vissa människor på. Som tex förra veckan när vi va på Bvc bröt jag ihop då de blev för mycket. Jag hade tidigare på morgonen pratar med en barnpsykolog och sedan skulle jag till Bvc med Emil samtidigt som K skulle till veterinären med vår fina katt Sigge som hade blivit påkörd. De visade sig att vi fick avliva honom. Allt blev för mycket och bägaren rann över på Bvc, tårarna forsa ner från kinderna och folk bara tittade på mig. Vad är det som är så konstigt undrar jag??

Nä nu ska jag försöka sova lite och hoppas att alla mår lite bättre imorgon. K får nog vara hemma imorgon från jobbet, vi måste bli krya nu. Skriver mer imorgon.

Här kommer lite bilder :